Fler år innan boräntorna sjunker från dagens nivåer | Latest International Breaking News

I nästa vecka kommer Statistiska centralbyrån (SCB) att presentera inflationssiffrorna för oktober månad. Det är den sista inflationsrapporten innan Riksbanken kommer med sitt besked den 23 november om styrräntan, det verktyg Riksbanken använder för att pressa tillbaka inflationen.

De flesta bedömare räknar också med att Riksbanken höjer styrräntan en sista gång, från 4 till 4,25 procent.

Nordeas chefsekonom, Annika Winsth, påpekar att Riksbankens direktion fortfarande oroar sig över tjänsteinflationen, alltså prisstegringarna på tjänster.

– De antyder att företagen fortfarande höjer priserna mer än vad de behöver. Det är inte alls min bild. Det är snarare så att företagen inte kan ta betalt fullt ut kroneffekten, säger Winsth.

Det är just den svaga kronan som tvingar Riksbanken att agera menar hon. Det finns annars inga ekonomiska skäl till ytterligare en höjning.

En svag krona innebär att Sverige importerar inflation. Varor och tjänster från utlandet blir dyrare räknat i kronor. Men då den europeiska centralbanken har signalerat att de höjt färdigt för den här gången, kan en höjning av styrräntan i Sverige stärka kronan.

När det gäller bolånen – kommer vi att nå en räntetopp nu i vinter?

– Ja, när Riksbanken höjt klart så stiger inte bolåneräntorna mer, säger Winsth.

Hon påpekar också att räntan på bundna lån med längre löptider globalt har fallit tillbaka något, en följd av att även den amerikanska centralbanken, Fed, upphört med sina höjningar.

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, menar för sin del att månadssiffrorna när det gäller inflationen, prisstegringarna månad för månad, fortfarande är för höga för att det ska gå att pressa ner inflationen till målet om 2 procent.

– Det här tillsammans med att kronan är fortsatt väldigt svag samt att det finns en förväntan om att Riksbanken ska höja, gör att vi tror att de kommer att höja styrräntan till 4,25 procent, säger hon.

– Vi tänker oss att detta är den sista höjningen, samtidigt som andra centralbanker redan är färdiga med sina höjningar, tillägger hon.

Nyman räknar med att bolåneräntorna kommer att stiga lite till, efter Riksbankens besked, men därefter är det stopp. Men då många hushåll ännu inte lagt om sina lån kommer den genomsnittliga räntan låntagarna betalar stiga under början av nästa år i takt med att dessa hushåll möter en ny högre räntenivå.

Både Winsth och Nyman spår att Riksbanken kommer att sänka sin styrränta nästa år, men först i september. Bolåntagare kan inte heller räkna med en snabb nedgång i sina räntor.

– Hushållen ska ta höjd för är att räntorna kommer att ligga kvar på de här nivåerna. De kommer inte ner till de nivåer vi hade innan krisen, säger Winsth.

Hon befarar också att framför allt unga hushåll med stora skulder, inte förstått att ränteuppgången de senaste 18 månaderna inte är en parantes. Även om räntorna faller tillbaka något, kommer de ändå vara betydligt högre än när ett bostadslån kostade runt 1 procent i ränta.

Christina Nyman håller med. Det blir en långsam färd neråt för bolåneräntorna.

– På lång sikt tror vi att styrräntan kommer att ligga runt 2–2,5, procent. Det betyder att bolåneräntor kanske ligger på 3,5–4 procent, säger hon.

– Men det kommer att ta några år. Riksbanken kommer att vara väldigt måttliga i sina sänkningar framöver. Det tar kanske 3–4 år innan vi är där, tillägger hon.

Läs mer:

Så här gör du för att byta bank

Varning för en mer utdragen räntetopp