tech2blog
Konsert
Jacob Mühlrad porträttkonsert
Musik: Ay Li Lu (svensk premiär), ”REMS”, ”Time”, ”Kaddish”, ”Alarm of the soul” m fl
Konstnär: Alexander Wessely.
Dirigenter: Martin Fröst, Fredrik Malmberg
Medverkande: Joel Lyssarides, Johannes Rostamo, Michael Kaufmann, Henrik Naimark Meyers, Yongmin Lee, Matilda Brunström, Antonio Hallongren, Bård Ericsson, Lasse Fhager. Svenska Kammarorkestern samt Vokalharmonin
Plats: Berwaldhallen
Jacob Mühlrad är lika mycket tonsättare som konceptkonstnär – det blir tydligt när han kliver ut på scenen för att välkomna sin publik i den fullsatta Berwaldhallen, och möts av extatiskt jubel. Musiken, inramningen, och den konstnärliga persona tonsättaren byggt upp, utgör facetter i ett förandligat credo. ”Jag fann musiken genom Gud,” förklarar Mühlrad innan han överlämnar scenen åt sitt konstnärliga team av körsångare, stråkmusiker och solister, som jämte konstnären Alexander Wesselys skulpturer står på byggnadsställningar i olika nivåer, insvepta i teaterdimma men delvis dramatiskt belysta.
Tekniskt sett är porträttkonserten i Berwaldhallen ett skivsläpp för orkesterverket ”REMS” (Rapid Eye Movement Sleep), som denna kväll framförs av Svenska Kammarorkestern under Martin Fröst. Men den religiösa riten känns närmare till hands, och kvällen inleds med arkaiskt ljudande shofar och meditativ kantillation ur körverket ”Nigun”. Sedan flödar musiken utan avbrott, med utdrag ur ”Tröstrapporterna” – Alex Schulmans Dramaten-projekt – som den naturliga fortsättningen på de mjuka vaggsångsfragmenten i nya körstycket ”Ay Li Lu”. Men även om Joel Lyssarides impressionistiska jazzpiano i ”Tröstrapporterna” har samma verkan som vågor vid en strand, så är det inte trösten som är målet: musiken utgör i stället porten till det allra svåraste, som också är det vackraste.
För mitt under konserten påminns minns jag om en gryningsmorgon på nattåget från Kiev nyligen, då jag väcktes av flyglarm: ovant för en fredsskadad svensk, men skrämmande bekant för alltför många i en krigsskadad värld. ”Alarm of the soul” heter Mühlrads verk med Olga Neuwirth, där ett vinande, elektroniskt tonkluster parat med shofar triggar vaksamhet och rädsla. Under ”Kaddish” bländar vitt strålkastarljus publiken med pulserande blixtar, synkroniserade med uppmaningen ur Förintelseöverlevaren Elie Wiesels text: ”Witness!” Bevittna! Silhuetterna som anas i dimman kunde vara flyktingar vid en gränsövergång, eller lägervakter. Jag slås av tanken att Jacob Mühlrad vill visa att musiken gör det möjligt att uthärda sanningen, hur svåruthärdlig den än må vara. Musik, eller konst, gör sanningen vacker, och nödvändig.
Läs fler recensioner och andra texter av Sofia Nyblom. Och en intervju med Jacob Mühlrad.
#Förandligad #konceptkonsert #när #Jacob #Mühlrad #släpper #skiva, | Latest International Breaking News