Högt tryck hos Matmissionen i Stockholm | Latest International Breaking News

Avspärrningsbandet är ett svart streck mot den vita bakgrunden. Katarina Oguejiofor står näst längs fram i kön. Hon har en kvart på sig att handla det hon behöver och det brukar räcka. Tiden är bokad i en app i mobilen. Hon har inte butiken för sig själv, runt tio-femton personer handlar samtidigt.

Hon får ut en halv sjukpension varje månad. Den ska försörja både henne och en dotter. Hon har handlat på Matmissionen i Kista sedan butiken öppnade för snart ett år sedan. Det är en så kallad social matbutik, där personer med låg inkomst kan handla för ett billigt pris.

– I början kändes det som att folk skämdes för att gå hit. Jag har aldrig skämts för att jag är fattig, men man såg att de som kom hit gärna tittade ner och tyckte att det var jobbigt. Så är det inte nu, säger hon.

I Stadsmissionens fattigdomsrapport för år 2023 återfinns ett snarlikt citat. Personen i fråga skäms inte längre för att vara fattig, eftersom ”det är så många som sitter i samma båt”. Under 2022 öppnade Matmissionen tre nya butiker i Stockholmsområdet. DN besökte butiken i Hallunda i april och butiken i Tumba i augusti samma år.

Orsaken till butiksboomen? Ett bättre samarbete med matleverantörer.

– Det var olyckligt bra tajming. Samtidigt som vi öppnade nya, redan planerade butiker slog inflationen till och el- och matpriserna ökade. På grund av det märkte vi en otrolig tillströmning av medlemmar, säger chefen Johan Rindevall.

Han står framför kyldisken och pratar med medlemmen Peter Snögren. För att bli medlem på Matmissionen krävs att den månatliga inkomsten ligger under Försäkringskassans ersättningsgaranti, för året 12 163 kronor. Varje medlem får handla för 300 kronor per vecka. På så sätt ska maten räcka till alla.

Att kunna handla på Matmissionen gör Peter Snögrens vardag väldigt mycket enklare, säger han. Men visst kan det vara kärvt ändå.

– Trehundra kronor är inte mycket, även om man handlar här. Utbudet varierar och finns det mycket bra grejer handlar du kanske för alltihop vid ett tillfälle, säger han.

Under hela 2022 handlade 14 231 personer i Matmissionens Stockholmsbutiker. Antalet var det dubbla jämfört med 2021. Med två månader kvar av 2023 gissar Johan Rindevall på att medlemsantalet kommer att ligga runt 17 000 vid årsskiftet. Matmissionen brukar få fler medlemmar i slutet av året, december och januari är tuffa månader.

När slutar en kris vara en kris? När blir den till vardag?

Klockan slår 13.30. Katarina Oguejiofor hugger en korg och går in i butiken. Att skriva inköpslista är svårt, eftersom utbudet på Matmissionen varierar från dag till dag. Ibland måste Katarina Oguejiofor kompletteringshandla i en vanlig butik. Å andra sidan kan hon hitta varor på Matmissionen som hon aldrig skulle ha råd att köpa annars. En dyr majonnäs, till exempel.

Under året som butiken i Kista haft öppet har Katarina Oguejiofor sett medlemmarna bli fler och fler.

Varför tror du att man skäms över att vara fattig?

– Fattigdom är en skam. Man har inte pengar till att köpa mat. När jag var yngre skämdes jag för det, det var hemskt. Speciellt om man har småbarn.

Fattigdom kan mätas på olika sätt, men forskningen är någorlunda överens om att det behöver göras i relation till hur samhället ser ut. Relativ fattigdom, eller låg ekonomisk standard, innebär att den månatliga inkomsten ligger under 60 procent av en svensk medianlön.

Något motsvarande mått för relativ rikedom finns inte på samma sätt.

– Det är svårare att studera rikedom. Vi pratar inte bara om inkomst där utan också förmögenhet, alltså pengar och tillgångar som ligger på hög. Sedan 2007 har vi inget förmögenhetsregister i Sverige, och även om vi skulle haft det kan personerna ha tillgångar som inte syns i ett sådant register, säger Carina Mood som är professor i sociologi vid Stockholms universitet.

Och framtiden då? Carina Mood har inga säkra fakta, men sannolikt kommer den inkomstbaserade fattigdomen att öka. De som redan ligger på marginalerna har det fortsatt tufft.

Däremot minskar sannolikt ojämlikheterna mellan olika inkomstgrupper och på så sätt det man brukar kalla för den relativa fattigdomen. En hög inflation har störst effekt i mitten och toppen av inkomstskalan, även om den är tuffare att hantera för de med lägst inkomster. Inflationen ökar i snabbare takt än lönerna och när mat, el och drivmedel blir dyrare har man råd med mindre.

I Kista är handlingstiden slut och Katarina Oguejiofor ska packa ihop sina varor och gå hem.

– Nuförtiden kan man se till exempel en stilig dam komma in och handla här på Matmissionen. Då tänker man: oj, hon har det också jobbigt. Då förstår man hur samhället har blivit, säger hon.