Kraftig ökning av svenska barn i hemundervisning på Åland | Latest International Breaking News

Skoldagen börjar klockan 11 i Petra Olaussons lägenhet i västra Mariehamn. Sonen Sam, 13, tar fram sina matematikböcker och sätter i gång med uppgifter som går ut på att tillämpa Pythagoras sats.

– Vi fokuserar på ett ämne åt gången, och går över till nästa när målen har uppnåtts, säger Petra Olausson.

Sam berättar att han är särskilt intresserad av matematik. Historia – i synnerhet antikens historia – kommer som god tvåa bland favoritämnena.

Det här är sjunde läsåret som Sam får hemundervisning på Åland, dit Petra Olausson och hennes tidigare partner valde att flytta 2016. Det skedde kort innan Sam skulle börja skolan i Sverige, som i motsats till Finland har skolplikt.

– När han skulle börja i förskoleklass kunde han redan läsa och skriva, och hade börjat lära sig engelska på egen hand, säger Petra Olausson.

Familjen bekantade sig med en skola i Sverige, men fick ett dåligt intryck.

– Jag är inte emot skolan, men det blev tydligt att det inte var en bra miljö för Sam. I den svenska skolan finns många problem, inte minst mobbning. De verkade inte heller ha en plan för elever som hunnit längre med läsandet och skrivandet.

– Jag såg framför mig en svår anpassning och många föräldramöten.

Föräldrarna hade läst på om hemundervisning utomlands. Då låg Åland, där samhället fungerar på svenska, närmast.

– Om hemundervisningen inte fungerar har Åland ändå bättre skolor än Sverige, tänkte vi.

Efter samtal med andra svenska föräldrar som flyttat till Åland för att hemundervisa barnen gick flyttlasset från Sundsvall i Sverige till Mariehamn. Föräldrarna började mestadels jobba deltid – Petra Olausson bland annat som företagare och copywriter – för att hinna ordna hemundervisningen.

Petra Olausson håller i den övergripande planeringen, medan Sams far leder det dagliga arbetet. I centrum står ändå Sams självständiga arbete, där han löser uppgifter med hjälp av skolböcker och videomaterial på webben.

Med jämna mellanrum stämmer Sam av med någondera föräldern för att kolla var han ligger i förhållande till läroplanen.

Petra Olaussons familj är en del av en betydande flyttvåg från Sverige till Åland sedan den svenska skolplikten skärptes 2011. Antalet barn i hemundervisning på Åland har mångdubblats: från åtta 2012 till över hundra 2023.

Drivkrafterna har inte kartlagts i detalj, men det står klart att de flyttande familjerna är olika varandra. I bakgrunden finns exempelvis pedagogiska idéer som inte överensstämmer med den svenska skolans, specialbehov hos barnen och tankar om att lösgöra sig från samhällets normer.

– Gemensamt för alla är ett starkt engagemang i sina egna barn och sin livsstil, säger Petra Olausson.

Petra Olausson förstår inte varför barn skulle behöva vara i skolan för att lära sig.

– Många jämför sin idé om hemundervisning med en idealbild av skolan. Det är inte så att barnen per automatik lär sig allt i läroplanen bara för att de är i skolan. I hemundervisning kan du beakta ett enskilt barns behov bättre.

Hon nämner till exempel att Sam för flera år sedan inte var så intresserad av skrivövningar. Då skaffade familjen en gammaldags skrivmaskin vars smattrande tangenter gjorde skrivandet roligare.

– Sådana lösningar är svårare i skolan. Jag ser framför mig ändlösa möten och tjat om läxor. Hemma är det som ett samarbete. Vi har inte varit i en situation där Sam vägrat göra skolarbete.

Ni är inte oroliga för att gå miste om det som skolan kan erbjuda, i synnerhet det sociala?

– Men alltså, hur tror folk att barn i hemundervisning lever? Vi träffar andra föräldrar och barn i hobbyer och aktiviteter, där barnen får kompisar som alla andra. Sams bästa kompis är ett skolbarn han träffade på den gata där vi tidigare bodde.

Petra Olausson berättar att föräldrar med barn i hemundervisning ofta slår sig ihop till ”skolklasser” för att ordna undervisning i praktiska ämnen. De bokar lärare för gymnastik, träslöjd och musik gemensamt.

– Då träffar barnen varandra, med den skillnaden att gruppen är liten och vuxna hela tiden är med, så det finns ingen mobbning.

Oron för mobbning dyker ofta upp i samtalet med Petra Olausson och Sam.

– Barn kan vara helt oskyddade i skolan. Om någon mobbar en eller till och med slår en tvingas man ändå träffa personen varje dag. Är det rimligt? undrar Petra Olausson.

Hon vill ändå inte ställa skola och hemundervisning mot varandra.

– Alla barn kommer inte att ha det bra i skolan, och inte alla barn i hemundervisning heller. Det beror inte alltid på utbildningsformen, utan på om man har tur eller otur med de vuxna och barn som finns omkring en.

13-åriga Sam kommer sannolikt att gå hela grundskolan hemma. Petra Olausson är nöjd med beslutet att flytta till Åland.

– Vi skulle inte flytta tillbaka till Sverige ens om skollagen ändrades. I Mariehamn är det korta avstånd och inget gängvåld.

Mikael Rosbäck, chef för bildningssektorn i Mariehamn, beskriver den dramatiska ökningen i antalet barn i hemundervisning som en utmaning för de 16 åländska kommunerna.

Förhållandena i hemundervisningen kan variera stort. Det ligger på kommunens ansvar att ordna tillsynen, alltså att en gång per termin kontrollera att barnet följt läroplanen och nått kunskapsmålen.

– Barnen har blivit så många att det i små kommuner är svårt att hitta lärare som vid sidan av allt annat jobb hinner med tillsynen, säger Rosbäck.

På Sottunga, med drygt hundra invånare, har det uppstått en situation där bara en enda elev går i skolan medan elva barn får hemundervisning.

Det har också hänt att hemundervisande föräldrar bytt kommun, om de upplevt att tillsynen ur deras synvinkel fungerat bättre i grannkommunen. Ålandstidningen rapporterar dessutom om familjer som skrivit sig på Åland för att få hemundervisa, men i praktiken bor kvar i Sverige.

För att tackla situationen vill den åländska bildningssektorn nu centralisera tillsynen av hemundervisningen. Enligt planen ska Mariehamn ta över all tillsyn från och med 2024. De andra kommunerna skulle alltså köpa tillsynen som en tjänst av Mariehamn.

– Vi vill skapa en stabil enhet för att trygga allas rättssäkerhet, säger Rosbäck.

Vad gör ni om ni märker att ett barn inte kan det hen borde kunna?

– Då får vårdnadshavaren följande termin på sig att ordna bristen. Annars inleds en process för att avbryta hemundervisningen.

Hur ofta sker det?

– Lyckligtvis inte ofta, men det har hänt. Det är en mödosam process. Då ska vårdnadshavaren enligt lagen se till att barnet skrivs in i skolan.

Petra Olausson och Sam har positiva upplevelser av tillsynen.

– Tillsynspersonen har varit ett bra bollplank. Om vi legat efter på något område har vi kunnat satsa extra på det nästa termin, säger Olausson.

Som tjänsteman tar Mikael Rosbäck inte ställning till hemundervisningen som fenomen. Men han konstaterar att den som utför tillsynen har en central roll i att säkerställa att barnet utvecklas på ett gynnsamt sätt, också socialt.

– En del vårdnadshavare som fått inblick i den åländska skolan har ändrat sig och valt att sätta sina barn i skolan i alla fall.