”Lärarna skriker efter hjälp med skolböcker åt barnen” | Latest International Breaking News

Terminsstart i skolan innebär nya rutiner, nytt schema, kanske en ny skolväska. För 40 år sedan innebar det att man gick hem och slog in sina nya böcker i fint omslags­papper. I dag saknas denna rutin, och i många skolor saknas helt böcker.

I sociala medier efterfrågar lärare gamla böcker som inte används eller ljudfiler som kan delas digitalt. Eller så vill de ha råd om hur man ska ­hantera en situation där ytterligare fem elever tillkommit, men där det inte finns böcker till dessa elever. Lärarna ­skriker efter hjälp.

En ny lärobok skapar nyfikenhet. Eleverna vet att de har byggt på sina kunskaper med innehållet i en bok ­under förra läsåret och ser framför sig en ny mängd kunskap att förvärva. Text, bilder, tabeller och uppgifter ­skapar intresse, leder tankar framåt och skapar ofta möjlighet till fördjupning för den som är snabb.

I ett land med lärarbrist kan ett gott läromedel också vara ett stöd för en obehörig lärare som försöker göra sitt bästa. De läromedel som finns är tydligt kopplade till skolans läro­planer, kursplaner och värdegrund och syftar till att säkerställa att undervisningen är kopplad till alla relevanta styr­dokument. Utan läromedel blir grunden mindre stadig.

Tänk dig själv att lära ut gitarrspel till 24 elever med tillgång till 12 gitarrer, varav några saknar strängar.

Dagens lärare har en tung arbets­situation och alltför många lämnar yrket i förtid. Ökad undervisningstid, ökad administration och allt fler ­uppgifter kopplade till elevernas psyko­sociala hälsa nämns ofta men bristen på läromedel är ytterligare ett problem.

När ett läromedel saknas får läraren trolla med knäna eller skapa eget ­material. Enstaka sidor kopieras upp, digitala uppgifter skapas som komplement och nya idéer skapas. Lärare i praktisk-estetiska ämnen skapar ofta sitt eget material för de teoretiska delarna av ämnet, då ämnesbudgeten oftast inte ens räcker till det material som krävs för de praktiska delarna av ämnet.

Tänk dig själv att lära ut gitarrspel till 24 elever med tillgång till 12 gitarrer, varav några saknar strängar. Det må låta som ett lustigt exempel men det är vardag för många lärare. Ämnet idrott och hälsa är inget undantag. För att eleverna ska få ett helhetsperspektiv om rörelse och få en förståelse om hälsa, behövs skolböcker där eleverna kan ta till sig kunskap även teoretiskt och inte bara genom att göra saker. Man kan tro att uppdaterade kartor är en självklarhet, men många geografi­lärare hänvisas till digitala kartor eller kartböcker från tider då nations­gränserna såg annorlunda ut.

En vanlig lösning i dag är att man på huvudmannanivå väljer ett digitalt läro­medel som tilldelas samtliga skolor, oavsett vad lärarna tycker om detta. Även om många digitala läromedel har styrkor passar de sällan alla ämnen och alla lärare. Ibland saknas vissa ämnen helt, eller så är materialet av olika kvalitet.

Vi vet att forskningen visar att elever lär sig bättre av att läsa på papper och skriva med penna på papper och att eleverna i högre grad distraheras från lärande av digitala läromedel. Att tvingas hoppa mellan olika flikar för instudering och anteckningar gör att många elever snabbt tappar fokus och fart, något som är ännu mer utmanande för elever med koncentrationssvårigheter.

Även vårdnadshavare vittnar om svårigheter med att ”hjälpa till hemma” när de har svårt att få en överblick, eller ens hitta, på alla digitala plattformar som eleverna förväntas navigera bland. Trots det finns det kommuner där det fattas politiska beslut om att endast digitala läromedel ska användas. Varför beslutar politiker om hur lärare ska utföra sitt ­arbete? Tilltron till lärarnas förmåga att ­planera sin undervisning är minimal i de fall där så sker.

Trenden de senaste åren är att skillnaderna mellan svenska skolor ökar. Skolans kompensatoriska uppdrag blir allt viktigare. Alla elever har inte möjlighet att få hjälp med läxläsning hemma, och att då lämna dessa elever i ett läge där de inte ens har en lärobok som stöd är ett stort svek.

I en del fall där det finns böcker delar flera klasser på en uppsättning och böckerna får stanna kvar i klassrummet, vilket begränsar möjligheten att repetera hemma. I andra fall får eleven bara läsa i övningsboken, och skriva av övningarna i ett skrivhäfte, för att böckerna ska kunna åter­användas året efter. Det är inte så läromedel är tänkta att användas, detta motverkar det didaktiska syftet med materialet.

Alla elever har inte möjlighet att få hjälp med läxläsning hemma, och att då lämna dessa elever i ett läge där de inte ens har en lärobok som stöd är ett stort svek.

I skollagen står i 8 §: ”Utbildningen ska vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider.” Detta är något många skolor inte lever upp till.

Det statsbidrag för läromedel som delas ut räcker tyvärr inte långt och har inte nått ut till alla skolor. Krisen kvarstår. Intentionen är god, och vi uppskattar den, men problemet är ännu inte löst.

Att alla elever har en egen lärobok och tillgång till annat ämnesadekvat material borde vara en självklarhet. Att kunna ta med boken hem för att repetera borde vara en självklarhet. Att lärarna kan använda sin planeringstid till för- och efterarbete, snarare än att skapa eget material, borde vara en självklarhet.

Läs fler artiklar från DN Debatt.