tech2blog
Det finns goda skäl till att barn klassas som extra skyddsvärda. De är oerhört sårbara, helt i händerna på vuxna och tvingas ta konsekvenserna av beslut som de inte har varit med och fattat.
Det gäller oavsett om de befinner sig mitt i ett brinnande krig, är gisslan hos en terrororganisation eller har tillbringat flera år i ett syriskt fångläger. Deras inflytande över situationen är noll.
Det innebär att omgivningens ansvar är desto större. Särskilt för barn med svåra familjeförhållanden, som de så kallade IS-barnen. Alltså små barn vars svenska föräldrar varit med i IS och som efter terrorgruppens fall placerades i läger i Syrien – ofta tillsammans med sina mammor – där FN:s människorättsexperter liknar förhållandena vid tortyr.
Under 2021 och början av 2022 tog Sverige emot 12 kvinnor och 23 barn från lägren. Därutöver har ytterligare kvinnor och barn lyckats rymma och kommit hit efter att de gripits och utvisats.
Men minst tre kvinnor och fem barn är fortfarande kvar, efter att hemtagningsprocessen tog stopp förra året (Ekot 2/11). Och enligt uppgifter till Sveriges Radio har regeringen inga planer på att ändra på situationen, vilket betyder att oskyldiga barn lämnas åt sitt öde.
Att låta pojkar och flickor sitta inhägnade i öknen är således ingen långsiktig lösning
Beslutet har fattats trots att Fionnuala Ni Aolain, FN:s särskilda rapportör för kontraterrorism och mänskliga rättigheter, beskriver lägren som helvetet på jorden med extrem värme och knapp tillgång på mat, vatten och sjukvård. Att Rädda Barnen har informerat UD om att hälsotillståndet för ett av de svenska barnen är väldigt kritiskt och att de är extremt oroade för henne (Studio Ett 2/11). Samt att Säpos förra chefsanalytiker Ahn-Za Hagström har klassat hanteringen av IS-familjerna som en nyckelfråga för Sveriges framtida säkerhet, eftersom barnen riskerar att radikaliseras i lägren.
Förutsatt att de inte dör i lägret kommer nämligen inga barn att vara kvar där för alltid. Att låta pojkar och flickor sitta inhägnade i öknen är således ingen långsiktig lösning. Förr eller senare kommer de flesta sannolikt att landa på svensk mark, vilket innebär att det är bättre för alla om barnen kommer hit så fort som möjligt och får professionell hjälp, jämfört med att dra ut på tiden och försvåra rehabiliteringen.
Dessutom uppmanar såväl FN och Rädda Barnen som det kurdiska självstyret länder att ta hem sina medborgare omedelbart, vilket inte är någonting konstigt. I alla fall inte så länge Sverige förväntar sig att vi ska kunna utvisa människor till deras hemländer.
Därför är det anmärkningsvärt att riksdagsledamot Ludvig Aspling (SD), talesperson i migrationsfrågor, säger till radion att han inte anser att Sverige är förpliktigat att ta hem svenskar. Den som vill att andra länder ska öppna sina dörrar för människor som vi vill ha dit, kan inte smälla igen porten för extremt utsatta svenska barn som andra vill ha hit.
Läs mer:
Susanne Nyström: De svenska ”IS-barnen” kommer hit – frågan är om det sker förr eller senare
DN:s ledarredaktion: Svenska barn är fortfarande kvar i IS-lägren
#Ledare #Sverige #vill #utvisa #människor #kan #inte #vägra #att #emot #våra #egna #medborgare #från #ISlägren, | Latest International Breaking News
