Ny rapport: Svensk idrott brister i transparens | Latest International Breaking News

Svensk idrott behöver öka transparensen, och forma system som motverkar jäv och korruption.

Det var Centrum för idrottsforsknings (CIF) slutsatser i en omfattande rapport till regeringen 2021.

– Internationellt har man jobbat ganska länge med att ändra styrformer på grund av den korruption och maktkoncentration som har funnits, sade CIF-utredaren Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, då till DN.

– Men svensk idrott har inte tagit denna fråga på tillräckligt stort allvar.

Den nya granskning som CIF släpper på fredagen är en uppföljning på 2021 års rapport.

Den visar att svensk idrott i dag har kommit en bit på väg mot mer öppenhet. Men uppgifter som av tradition har setts som ”känsliga” är på många håll fortsatt svåra eller omöjliga för medlemmar att ta del av.

2021 beslutade Riksidrottsförbundets (RF:s) styrelse att inrätta en särskild ”kod” för demokratisk styrning i svensk idrott. För att säkerställa transparens och öppenhet i rörelsen fastslogs att alla förbund och föreningar bör ha en plats för demokratifrågor på sina webbplatser – med information om exempelvis vilka som sitter på styrelseposter, årsredovisningar, revisionsrapporter samt uppgifter om arvoden eller ersättningar för styrelseuppdrag.

Förbunden skulle lägga in informationen på sina hemsidor under perioden 2021–2023. Men när CIF i februari i år undersökte om idrotten levde upp till beslutet fanns klara brister.

CIF har granskat hemsidorna för Riksidrottsförbundets då 71 specialidrottsförbund. Utredarna letade efter elva olika uppgifter, eller – om man så vill – kriterier som kännetecknar transparens.

Drygt två tredjedelar av förbunden uppfyllde visserligen åtta kriterier eller fler. Men bara fyra förbund hade hemsidor där samtliga elva uppgifter kunde hittas.

– Om man ska vara positiv så är det bra att det har hänt något och att man jobbar med de här frågorna, säger CIF-utredaren Lina Wahlgren.

– Men en fråga som sticker ut är den om ersättning eller arvode.

Så öppna är idrottsförbunden med information

I februari 2023 (med viss komplettering under mars samma år), granskade Centrum för idrottsforskning webbplatserna för samtliga specialidrottsförbund som sorterar under Riksidrottsförbundet (då 71). Så här många redovisade information inom följande elva områden:

Källa: Centrum för idrottsforskning

Bara 26 av 71 förbund redovisade ersättning för styrelsemedlemmar på sina hemsidor. Här har CIF dessutom räknat ”snällt” och även tagit med förbund som listat ersättningar i klump.

”Talande är att inte ens Riksidrottsförbundet redovisade information om ekonomisk ersättning till styrelseledamöter och generalsekreterare, utan begränsade sig till att ange en total summa för dessa utgifter”, skriver utredarna i sin rapport.

Att en viss uppgift saknas på en hemsida behöver så klart inte betyda att oegentligheter pågår, säger Lina Wahlgren. Lika lite betyder en tillgänglig årsredovisning att allt är frid och fröjd. Men idrotten skulle tjäna på att vara mer transparent:

– Idrottsrörelsen är ju en demokratisk rörelse som bör vara öppen. Det kan bli en trovärdighetsfråga, säger Wahlgren.

Det kan öppna för misstänksamhet.

Kollegan Johan R Norberg fyller i apropå att uppgifter om arvoden inte gick att hitta hos drygt 60 procent av förbunden:

– Det kan öppna för misstänksamhet. Är man i stället transparent kan idrotten undvika misstankar eller kritik.

Svensk idrott har länge varit invaggad i en trygghet att den är en förebild internationellt, menar utredarna. Men i takt med idrottens professionalisering och när mer pengar kommit in i rörelsen blir vikten av det som internationellt kallas ”good governance”, god styrning, ett allt viktigare begrepp också i Sverige.

Svensk idrott mottar årligen miljardsummor i statligt stöd men är en självständig folkrörelse. Därför omfattas den inte av den så kallade offentlighetsprincipen.

Borde idrotten göra det?

– Jag är inte jurist så jag kan inte uttala mig om vilka konsekvenser det skulle få men jag tycker ju att man som medlem i ett förbund skulle kunna kräva att det är transparent i de här frågorna, säger Lina Wahlgren.

Johan R Norberg igen:

– Om man använder folkrörelsesjälvständigheten som argument för att slippa vara transparent har man kanske rätt till det, men riskerar i förlängningen att underminera förtroendet för verksamheten.

Sedan CIF gjorde undersökningen i februari har arbetet med större öppenhet inom idrotten dessutom stannat upp.

På RF-stämman i maj kritiserade specialidrottsförbund det faktum att inte förbunden själva fått vara med och ta fram Riksidrottsstyrelsens ”kod” för transparens.

Stämman beslutade att ta ett omtag kring frågan. Därför finns just nu inga krav alls på uppgifter på respektive hemsidor.

– Det är ganska lätt att man tar ett första steg och sen lutar sig tillbaka, och det är nästan det farligaste, säger Norberg.

– Ska man jobba med transparens så måste man hela tiden sträva efter att bli bättre.

Läs mer:

Varningen till svensk idrott: Någon kommer utnyttja systemet