Rekordlågt förtroende för medierna i USA | Latest International Breaking News

Den 5 november 2024 går USA till val. Själva demokratin står då på spel, varnar president Joe Biden – en farhåga han delar med många statsvetare och politiska bedömare.

Det politiska landskapet är alltmer delat och extremt, och väljarna är misstrogna – mot politiker, mot de demokratiska institutionerna – och mot nyhetsmedierna.

Trenden är inte ny, men fortsätter och förstärks.

När amerikanerna ska bilda sig en uppfattning om vad som sker i landet och i världen omkring dem, sker det i allt mindre grad genom traditionella nyhetsmedier. Förändringen har gått snabbt: 2016 uppgav 51 procent av amerikanerna att de följer nyheterna alltid eller för det mesta, 2022 bara 38 procent.

– Den typen av siffror brukar vara relativt stabila, så det är en dramatisk och snabb utveckling, säger Elisa Schearer, analytiker på Pew Research.

Stora skillnader finns mellan åldersgrupper, där äldre hänger med mer än yngre. I åldersgruppen 50–64 år har minskningen gått från 61 till 46 procent. I den yngsta gruppen, 18–29-åringar, följer i dag bara 19 procent nyheterna.

Andra opinionsundersökningar bekräftar samma bild.

Flera skäl bidrar till utvecklingen – man har frågat också om detta. En av faktorerna är en omfattande nyhetströtthet. Mer än sex av tio uttrycker en känsla av att drunkna i informationsfloden.

Och ett år innan amerikanerna den 5 november 2024 ska välja sina nya ledare har tilltron till medier och nyhetsförmedling nått rekordlåga nivåer: 39 procent eller nästan fyra av tio amerikaner uppger att de helt saknar förtroende för den. Den tidigare bottennoteringen inföll 2016 – ett annat valår, präglat av Donald Trumps påhopp på och hot mot journalister.

I dag uppger tre av tio att har ett ”inte särskilt stort” förtroende för nyhetsförmedlingen. Inte ens var tredje amerikan har högt eller ganska högt förtroende för nyhetsrapporteringen, enligt Gallup.

Minskningen i tilltro utgörs i hög grad av ett tapp bland Demokraternas väljare, tilliten hos Republikanernas sympatisörer har länge legat på en mycket låg nivå. Skillnaderna mellan partierna är dock fortfarande avsevärda. 58 procent av Demokraternas väljare litar på medierna, men bara 11 procent av Republikanernas.

Misstron har gått så långt, enligt Gallup/Knight Foundation, att omkring hälften av amerikanerna tror att nationella nyhetsorganisationer medvetet förleder sin publik. Över hälften skakar på huvudet åt påståendet att nyhetsmedier skulle vilja värna publikens intressen. De tror i stället att mediebolagen sätter profiten först.

Amerikanernas medievanor följs nära av flera undersökningsinstitut, och i de senaste årens rapporter finns en rad resultat värda att notera. Förtroendet för lokala nyhetsorganisationer är exempelvis dubbelt så högt som förtroendet för de nationella medierna, enligt en mätning av Gallup/Knight Foundation.

Ju kortare avstånd mellan konsument och redaktion, desto större förtroende. Men lokaljournalistiken är en bransch i kris. Tidningsdöden har skördat många offer i USA, där den totala dagstidningsupplagan mer än halverades mellan år 2000 och 2020. I den förändringen har lokaltidningsmarknaden drabbats allra hårdast: antalet titlar föll med 28 procent mellan 2004 och 2022. Tiotusentals journalister har sagts upp. Utvecklingen accelererade under pandemin, planade ut, men har ånyo tagit fart under det senaste året.

Samtidigt har andra nyhetskanaler, oftast online, dykt upp. Vad som ska klassas som ”nyheter” är inte alltid lätt att avgöra, säger Elisa Shearer.

– En del är enbart påhitt, men många sajter serverar något mitt emellan, kanske ett hårt vinklat urval, kanske en förledande presentation. Men det är inte en helt ny bild: det medielandskap vi ser i dag påminner på många sätt om hur det såg ut i början av 1900-talet, före kabel-tv, före de stora mediebolagen. Då det fanns en mängd mindre tidningar, med olika ägarstrukturer.

Vidare syns i undersökningarna ett tydligt samband mellan misstro gentemot medier och en mer utbredd misstro mot andra samhällsinstitutioner, från domstolsväsende och näringsliv till religiösa samfund och skolsystem – det som ofta lite föraktfullt kallas ”etablissemanget”.

Också det förtroendet är rekordlågt hos amerikanerna som helhet.

Men mediepublikens gunst måste inte vara förlorad, menar Rebecca Dinar, kommunikationschef på Knight Foundation, en icke-vinstdrivande organisation som verkar för journalistik och demokrati, bland annat genom donationer:

– Våra undersökningar visar konsekvent att människors tillit formas av deras uppfattningar om nyhetsmediernas riktighet, partiskhet och transparent. För att bryta den nedåtgående trenden kan man överväga till exempel ökad transparens, noggrann faktakoll, att erbjuda publiken olika perspektiv, interaktivitet – och att satsa på att öka publikens mediekunskap.

Att återfå tilliten är centralt inte bara för förtroendet för själva demokratin, utan också för mediebolagen: de amerikaner som hyser tilltro till nyhetsförmedlingen är beredda att betala för den – en läxa många mediebolag bör ta med sig, enligt analytikerna, om de ska överleva.

Medvetenheten om de lokala mediernas betydelse har lett till att Knight Foundation nyligen satsat 150 miljoner dollar i ett omfattande samarbetsprojekt för att stärka lokaljournalistiken.

Men det är värt också att vända på resonemanget om en ett raserat förtroende, menar Elisa Shearer på Pew Research:

– De flesta amerikaner är smarta, och vet mycket väl att olika källor – också de medier som de själva använder – kan servera information med tydlig politisk slagsida. Och det är faktiskt inte enbart negativt att vara skeptisk till nyhetsförmedlingen. Det kan vara sunt.

Läs också:

Lokaltidningarnas kollaps i usa en kris för demokratin