tech2blog
Sveriges kommuner och regioner varnar för att det kommunala självstyret kan komma att minska.
– Vi menar att det är viktigt att ansvaret och pengarna följs åt, säger Annika Wallenskog.
Självstyret går ut på att en kommun själv ska kunna prioritera till exempel en låg skattesats och försöka driva till exempel skolverksamhet till låga kostnader, menar hon.
– Man kanske ser att man har en bra kvalitet och resultat i skolan med den skolpeng som man bestämt, och så kommer staten och säger att nej, nu ska ni lägga mer pengar på skolan. Det stämmer inte med den modell vi har.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Det är framför allt införandet av en ”lägstanivå” som SKR är kritisk till, att alla kommuner ska tvingas satsa upp till en viss nivå på skolan.
– För samtidigt, när vi tittat på de kommuner som i dag har den lägsta skolpengen, kan vi inte se att de har sämre skolresultat. Det är viktigt att ha med sig, säger Annika Wallenskog.
Hon hänvisar till undersökningar från Rådet för kommunala analyser (RKA) och olika kvalitetsmått från databasen Kolada.
Elevernas resultat har mätts genom att man tittat på bland annat meritvärden, andel som nått målen, godkända betyg och resultat i elevenkäter.
Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledare, säger till DN att han befarar att friskolornas och kommunernas intresseorganisationer inte ska acceptera en statlig styrning mot en mer likvärdig fördelning av resurserna.
Foto: Elin Åberg
– Särskilt om en stor del av beräkningarna landar i rekommendationer snarare än hård lagstiftning. Då finns en risk att kommunala och fristående huvudmän försöker styra det till sin egen fördel, säger Matz Nilsson.
Till exempel genom att dra ned på satsningar på de svaga eleverna, och inte se till det som är meningen med fördelningen; att öka likvärdigheten.
– Ja, det kan finnas en sådan risk, säger Annika Wallenskog.
Det är ofta svårare för en skolhuvudman att handskas med rekommendationer än med lagstiftning, menar hon.
– Ofta är det bättre med lagstiftning. För om den innebär en kostnadsökning ska staten kompensera för den. Det gör att rekommendationer kan bli svårare att följa.
Läs mer: Ersättningen till friskolor ska göras om i grunden
Fakta.Staten ska bestämma friskolornas ersättning
• Systemet med skolpengen har kritiserats från många håll under flera decennier. För att det är så stora skillnader mellan kommuner – och mellan kommunala och fristående skolor.
• Det är också svårt att förstå hur beräkningarna gått till och hur mycket en kommun väljer att satsa på sina skolbarn jämfört med en annan. I vissa fall skiljer det så mycket som 70 000 kronor per elev och år mellan två kommuner.
• Nu vill regeringen införa en nationell skolpengsnorm. Det betyder att staten ska räkna ut en miniminivå, ett golv, som de fristående och de kommunala skolorna ska få från kommunen.
• På så sätt ska beräkningen av skolpengen för de kommunala och fristående skolorna separeras.
Källa: DN, utbildningsdepartementet
#SKR #Låg #skolpeng #leder #inte #sämre #elevresultat, | Latest International Breaking News
