tech2blog

tech2blog

”Sluta blunda för den bristande barnsjukvården” | Latest International Breaking News

tech2blog

Våra barn – Valter (2 år), Oskar (4 år), Agnes (1 år), Leonora (3 år), Milo (1 år), Leon (7 år) och Elias (2 år) – har alla förlorat sina liv på grund av att de inte fick den vård de hade behov av.

Olika medier har delat deras berättelser, om allt som skulle ha gjorts men inte gjordes, om allt som gjordes men som gjordes fel, om personalbrist och platsbrist, om kompetensbrist och materialbrist. Om hur vi föräldrar inte blev lyssnade på, inte blev tagna på allvar, avfärdades. Om hur hjärtan till slut slutade slå.

Om ni inte har läst om just våra barn, kan ni ha läst om flera andra. För tyvärr finns det fler liknande vittnesmål. Berättelser om barn som inte får växa upp på grund av en sjukvård som svek dem.

När ett barn dör på detta sätt tänker man att det borde leda till förändring, som förälder förväntar man sig det. Men till det ofattbara mörker av att ha förlorat sitt barn läggs en fruktansvärd insikt om att tillräckliga åtgärder för att andra barn inte ska råka ut för samma sak uteblir. En fruktansvärd insikt om att fler barn kommer att dö. Det oerhörda i att ens barns förlorade liv saknar värde för samhället.

Vi föräldrar har kämpat var och en för sig. Vi har anmält, startat namninsamlingar, pratat med politiker och delat våra barns berättelser, med hopp om att det ska leda till förändring, så att barn inte ska behöva dö av sjukdomar och tillstånd som går att bota. Om man läst om något av våra barn är det enkelt att tänka att berättelsen handlar om just det barnet, om ett barn. Så är det inte.

Vi vill se verklig förändring. Men så länge som samhällsaktörer med makt (vårdgivare, politiker, Inspektionen för vård och omsorg, Socialstyrelsen samt Sveriges kommuner och regioner) fortsätter att låtsas som att det handlar om enstaka olyckliga fall och att barn i Sverige inte riskerar att skadas eller dö för att de inte får den vård de har behov av, kommer inget att hända. Faktum är att ignoransen för denna fråga är så total att man inte ens sammanställt nationell statistik över hur många barn som skadas eller dör av vårdskador.

Trots att FN:s barnkonvention – som också är svensk lag – stipulerar att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet finns sådan statistik på Socialstyrelsen bara för somatisk vuxenvård. Problemet är inte bara att man då inte vet hur många barn som drabbas, risken är även stor att vuxna prioriteras framför barn när det kommer till åtgärder eftersom det som mäts tenderar att prioriteras. Det som mäts blir gjort som ordspråket lyder.

Därför har vi startat ”Barnens sjukvårdsuppror”. Där står våra barns berättelser sida vid sida. Där samlar vi vittnesmål om den bristande barnsjukvården på en plats, så att det blir omöjligt att fortsätta blunda för hur stort problemet är.

Vårt mål är att få de som har makt över vården att erkänna de omfattande brister som finns i den somatiska barnsjukvården. Vi har redan fått in många vittnesmål men vi vet att det finns många fler. Människor har delat dem med oss, vi har hört dem i fikarummen, läst om dem i tidningar och i våra kommentarsfält. Kanske har ert barn klarat sig, men ni har sett att risken funnits där, ni har sett hur högt spel vården spelat med ert barn.

”Barnens sjukvårdsuppror” är för alla barn, från förlossning av nyfödda och upp till och med 17 år. Har ni blivit hemskickade utan bedömning? Har ni behövt vänta trots att ert barn varit i kritiskt tillstånd, har kontroller missats, har ert barn vårdats på fel avdelning på grund av platsbrist, har barnet fått fel läkemedel eller har ni varit med om något annat?

Skicka ert vittnesmål till ”Barnens sjukvårdsuppror”! Vi finns på Facebook, Instagram och Tiktok. Tillsammans hjälps vi åt att placera barnen i det främsta rummet.

Barn kan inte strida för sin rätt till sjukvård. Det måste vi vuxna göra.

Mer om insändare: Så skriver du på insändare och svar

Fler insändare: dn.se/insandare

#Sluta #blunda #för #den #bristande #barnsjukvården, | Latest International Breaking News

Leave a Comment