”Utbudet av utbildningar på gymnasiet måste förändras” | Latest International Breaking News

Det blir allt svårare för den offentliga sektorn och för närings­livet att hitta den kompetens man behöver. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät visar att sju av tio företag upplever svårigheter med att rekrytera. Samma undersökning visar att personer med yrkes­utbildning på gymnasial nivå är de mest eftersökta.

Sveriges Kommuner och Regioner rapporterar i sin tur att välfärdssektorn står inför stora rekryteringsbehov. Fram till 2031 behöver 410 000 personer anställas för att tillgodose behovet inom välfärdssystemen. SCB konstaterar i sin långsiktiga prognos att kompetensbristen kommer att förvärras om inte den nuvarande utbildningsdimensioneringen förändras.

En bristande balans mellan utbud och efterfrågan i utbildningssystemet får också som konsekvens att både ungdomar och vuxna missar chansen att komma i egen försörjning.

Problemet med kompetensförsörjning riskerar att leda till allvarliga konsekvenser. Näringslivet riskerar att tappa i konkurrenskraft, nya etableringar hotas och planerad expansion uteblir. Välfärdssystemen riskerar att urholkas och tilliten till samhället hotas om behovet av service, vård, skola och omsorg inte kan tillgodoses. En bristande balans mellan utbud och efterfrågan i utbildningssystemet får också som konsekvens att både ungdomar och vuxna missar chansen att komma i egen försörjning.

Skolan ska ge alla elever en god grund för personlig utveckling och rusta dem för ett aktivt och ansvars­tagande medborgarskap. Men skolan ska också utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och för rekrytering till högskolesektorn.

Det finns med andra ord stor anledning att se över vilket utbud som erbjuds ungdomar och vuxna, vilka val de gör och hur väl utbud och val möter arbetslivets behov. Det har nu Skolverket gjort. I dag presenterar vi det vi kallar regionala planeringsunderlag. Dessa underlag ska ligga till grund för de samtal Skolverket återkommande ska ha med huvudmän på regional nivå och dessutom vara ett stöd i planeringen av utbud och dimensionering av utbildning inom gymnasiet och komvux.

Skolverkets slutsatser är följande:

● Utbildningsutbudet matchar inte behoven. Det finns en variation på regional nivå, men Skolverkets generella bedömning är att det som erbjuds och de val eleverna gör varken tillgodo­ser de behov som finns inom den offentliga sektorn eller inom närings­livet. Framför allt råder det stor brist på yrkesutbildade i stora delar av landet.

● Det erbjuds för få platser på gymnasie­skolans yrkesprogram. Sett under en tioårsperiod har andelen ungdomar som söker till ett yrkesprogram minskat. Enligt Skolverkets senaste statistik är det 37 procent av eleverna som väljer ett yrkesprogram. I många län är det så få som en av fem elever.

Huvudsyftet med de högskoleförberedande programmen är att förbereda eleverna för högskolestudier, men det är bara hälften av eleverna som går vidare.

● Det erbjuds för många platser på högskoleförberedande program. Huvudsyftet med de högskoleförberedande programmen är att förbereda eleverna för högskolestudier, men det är bara hälften av eleverna som går vidare till högskolan. Många av dem har i stället tillfälliga anställningar inom yrken där det efterfrågas en yrkes­utbildning.

● Utbudet inom yrkesutbildning på komvux är inte tillräckligt brett. Sex av tio elever läser en utbildning inom vård och omsorg eller barn och fritid. Men det finns stora behov också inom andra områden. Utbudet på komvux speglar inte behovet på hela arbetsmarknaden.

● Kunskapen hos elever om vilka utbildningsvägar som finns och hur arbetsmarknaden ser ut varierar. Det gör att elever utifrån bristande kunskap kan välja bort utbildningar som leder till jobb eller välja en utbildning de saknar förutsättningar att ta sig igenom.

● Val av utbildning är starkt köns­relaterat. Inom vissa utbildningar är det en stark dominans av kvinnor med en andel på över 80 procent. Det gäller till exempel humanistiskt program och vård- och omsorgsprogrammet. Inom andra utbildningar är det en stark dominans av män med en andel på över 90 procent, som på el- och energi­programmet.

Skolverkets analys av den aktuella situationen ger vid handen att det behövs omfattande insatser:

1. Med stöd av Skolverkets regionala planeringsunderlag behöver de kommunala huvudmännen i en regional samverkan, där också friskolorna deltar, ta ett gemensamt och långsiktigt ansvar för att planera och dimensionera ett utbud som fortsatt möter elevers vilja men i betydligt större utsträckning också arbetsmarknadens behov.

2. I många regioner behöver huvudmännen utöka utbildningsplatserna inom yrkesutbildningar där kompetensbristen är stor och tillsammans med berörda branscher stärka attraktionskraften för dessa utbildningar.

3. Huvudmännen, skolorna och branscherna behöver gemensamt ta ansvar för att stärka yrkesutbildningens kvalitet. Det gäller undervisningen i skolan, men också den arbetsplatsförlagda praktiken. Likaså krävs åtgärder för att motverka könsstereotypa utbildningsval.

4. Huvudmännen och skolorna behöver ta ansvar för att eleverna får tillgång till en systematisk, individuell och generell studie- och yrkesvägledning som gör att de på sakliga grunder kan göra kloka och väl avvägda val vad gäller fortsatt utbildning.

Med dessa insatser kan vi få en bättre dimensionering av den gymnasiala utbildningen och få fler elever att välja utbildningar som leder till jobb eller fortsatta studier. De löser inte ensamt de problem som finns med kompetensbristen. Det krävs mer. Men de är en bra början om Sverige också framgent ska kunna vara en ledande kunskapsnation, om näringslivet ska kunna vara konkurrenskraftigt och om välfärden ska kunna säkras.