Vilseledande reklam från låneförmedlare – DN.se | Latest International Breaking News

Inslaget visar en humoristisk reklam som ackompanjeras av budskapet att ”Alla lån kan bli bättre” och information om att företaget jämför och samlar lån.

Det här har fått Konsumentombudsmannen, KO, att reagera, som anser att reklamen är menad att missleda konsumenten om de ekonomiska konsekvenserna av krediten.

”Även om konsumentens månadskostnad kan komma att minska genom att samla flera lån till ett, kan totalkostnaden för konsumentens samlade låneåtaganden kvarstå eller komma att bli högre genom en förlängd återbetalningstid”, skriver KO.

KO har granskat en rad reklamfilmer som anses ha brutit mot kraven på måttfullhet i marknadsföringslagen och riktar nu förelägganden, med hot om böter, mot de fyra låneförmedlarna Lendo, Sambla, Zmarta och Enklare. Företagen tjänar bland annat pengar på att jämföra lån och koppla ihop låntagare med långivare.

– Det är viktigt att man är neutral i sin marknadsföring och de här bolagen har inte levt upp till lagkraven och därför utfärdar vi föreläggandet, säger Elin Berner som är processråd vid Konsumentverket.

Sedan 2020 har det tidigare meddelats ett fall av beslutsföreläggande om marknadsföring av kredit, enligt Elin Berner.

Vitet, som rör sig i spannet 1 till 1,5 miljoner kronor, kan förvandlas till böter i domstol om marknadsföringen fortsätter på liknande sätt.

Det är dock mindre summor sett till att företagen hade intäkter på flera hundra miljoner kronor under förra året.

– Vi har gjort bedömningen att det angivna vitesbeloppet är en väl avvägd summa, säger Elin Berner.

Flera av bolagen kritiserades tidigare i höst när Konsumentverket tittade närmare på sex av de företag som fått flest anmälningar under de senaste två åren. Det rörde Enklare, Likvidum AB, Låna bra i Sverige, Reducero, Sambla och Zmarta. Efter att ha granskat säljsamtalen slog myndigheten fast att säljarna varit otydliga, stressat personer att tacka ja och använt svartlistade försäljningsknep, och uppföljande tillsyn väntar.

I ett mail till DN skriver Enklare att de upphörde med de berörda filmerna i höstas när Konsumentverket inledde ärendet.

”Vidare välkomnar vi all tillsyn som myndigheterna vi står under utövar för att säkerställa en sund marknad”, skriver bolaget.

”Det är väldigt oroande med den stora ökningen sedan årsskiftet. Fram till den 15 november har skulderna ökat med 16 procent i år.”

Den som snabbt vill ha ett lån utan säkerhet behöver inte leta länge. Marknaden är full av konsumentkreditinstitut, även kallade snabblånsföretag, som lovar smidiga lösningar. Det handlar om allt från ”förskottslön” till att samla äldre lån.

Men många lån riskerar att utvecklas till en skuldfälla då de ofta är förknippade med höga räntor som snabbt skapar skenande kostnader för den som inte kan betala i tid.

Under förra året slog Finansinspektionen, FI, fast att var sjätte person som lånar av ett konsumentkreditinstitut får inkassokrav.

Samtidigt fortsätter de samlade skulderna hos Kronofogden att öka och uppgår nu till 118 miljarder kronor.

– Det är väldigt oroande med den stora ökningen sedan årsskiftet. Fram till den 15 november har skulderna ökat med 16 procent i år, säger Kronofogdens privatekonomiska talesperson Davor Vuleta.

Konsumentkrediterna återfinns ofta inom kategorin 100 000–500 000 kronor. Under årets första halvår registrerades 6,6 miljarder kronor i betalningsförelägganden i spannet, vilket motsvarar en ökning med 44 procent jämfört med samma period föregående år.

– De skulderna är oftast utan säkerhet och kan klassificeras som skulder som gått till konsumtion. Det är en jätteökning. Från 2016 till i år har antalet krav ökat med 219 procent och skuldbeloppet med nästan 300 procent, säger Davor Vuleta.

Han betonar att det är en viss typ av aktörer som driver utvecklingen.

– 1 av 40 som lånar av kreditinstitut hamnat hos Kronofogden. Lånar man av storbanker som gör ordentliga kreditprövningar är det 1 av 1 000, säger Davor Vuelta.

Många låneföretag tjänar också pengar på att sälja sina fordringar vidare, som sedan köps upp av inkassobolag och utländska aktörer.

– På senare tid har vi sett utländska företag utan svenska organisationsnummer som skickar in fordringar till oss. I spannet 100 000-500 000 kronor är de i topp och tvåa sett till samtliga krav.

Vid årsskiftet tog Finansinspektionen över tillsynsansvaret över konsumentkreditföretagen från Konsumentverket. Anna Hult, senior analytiker på FI, betonar vikten av att företag är restriktiva med utlåningen i rådande marknadsläge.

– Vi har sett att konsumentkreditinstitut och nischbanker använder begränsad information i sina kreditprövningar och de här långivarna har också störst andel kunder som får betalningsproblem, säger Anna Hult.

Myndigheten startade nyligen sina första tillsynsärenden där företagen Viaconto Sweden och Cashbuddy är först ut att granskas.

– Vi ska se om de beviljar krediter till konsumenter utan att pröva om de har en framtida återbetalningsförmåga. Det kan vara svårt för många konsumenter att själva bedöma hur mycket det blir per månad och hur det påverkar ekonomin, säger Anna Hult.

I dag har runt 40–45 företag tillstånd som konsumentkreditinstitut och kan därmed bevilja lån till konsumenter.

– För att göra det effektivt kan vi inte öppna tio tillsynsinsatser för då kan vi inte jobba så fort och rättssäkert som vi vill. Vi kommer att starta fler undersökningar efterhand.

Finansinspektionen lutar sig mot samma lagstiftning som Konsumentverket gjort.

– Däremot har vi fler sanktionssteg och vi kan ha en högre sanktionsavgift vilket kan ses som mer avskräckande.

Men är det nog?

Det tycker inte privatekonomen Magdalena Kowalczyk, känd från Lyxfällan, som menar att lagstiftningen är daterad och att tillsynsmyndigheterna inte hinner med de snabbfotade lånebolagen.

– Konsumentverket kanske slår ned på en banner. ”Jaha”, säger bolagen, byter färg på bannern eller överklagar. Det är så mycket pengar i det här att det är värt för dem att anlita advokater som drar ut på processen, säger Magdalena Kowalczyk.

Hon konstaterar att det blivit normaliserat att handla allt på avbetalning i Sverige och flaggar för betungande samhällskostnader kopplade till överskuldsättning, sjukskrivning och psykisk ohälsa.

– Det är ineffektivt att hålla på så här och låta ett litet antal sko sig på ett stort antal dåligt måendes bekostnad.

Vad krävs för att reglera marknaden?

– Det bygger på att tillsynsmyndigheterna de facto börjar arbeta hårdare och att hanteringen blir stramare. Konsumentskyddslagar har vi inget för om det inte finns sanktioner kring när man bryter mot dem. Det måste kosta att utnyttja folks desperation och okunskap, säger Magdalena Kowalczyk.

Samtidigt kan förändringar vara på gång. I somras lämnades den så kallade Överskuldsättningsutredningen till regeringen som bland annat föreslår ett skuldregister och en halvering till 20 procent på den maxränta som i dag gäller för högkostnadskrediter för att minska tillgången till riskfyllda krediter.

– Vi hoppas att förslagen behandlas väldigt for för det går väldigt fort med många och stora skulder som kommer in till oss nu, kommenterar Kronofogdens Davor Vuleta.

DN har sökt Lendo, Sambla och Zmarta.