Nästa år skall utredningen om kameraövervakning presenteras. Med målet att bättre bekämpa gängkriminalitet bryter dock regeringen nu ut valda delar som istället skall snabbutredas.
Det handlar om att öka polisens möjligheter att automatiskt kunna läsa av registreringsskyltar och lagra informationen, ges direktåtkomst till extern kameraövervakning från till exempel vägkameror samt använda ansiktsigenkänning. Målet för antalet av polisens övervakningskameror höjs också.
Det finns garanterat bra saker i regeringens ansatser, men den knapphändiga informationen lämnar åskådaren med fler frågor än svar. I synnerhet när det gäller ansiktsigenkänning.
För att få en träff måste tekniken ha en databas att arbeta med. Vad är planen att ansiktsigenkänningen skall jämföra med? Passfotona? Daktnings- och utredningsfoton? Sociala medier? Andra övervakningsfilmer? Skall tekniken jämföra med den egna databas den själv kan bygga upp måste den lagra allt material och alla som filmats. Och vad är vitsen med ökad kameraövervakning utan att ändra maskeringsförbudet?
Vad blir värdet när det väl kommer till prövning i domstol. Det finns ju en mängd studier och genomgångar som visar att tekniken har svårigheter och oftare ger falskt positivt svar för i stort sett alla grupper utom vita män. Sådana svagheter sänker bevisvärdet. Lägg därtill att den mest omtalade figuren i gängvärlden just nu är Rawa Majid, också känd som den kurdiska räven. Det finns ingen övervakningskamera i hela Sverige som kommer åt honom, för han sitter säkert i Turkiet.
Det finns givetvis stora förtjänster i att komma åt kriminella på gatan, men det botar alltjämt symptomen mer än åkomman. När nu regeringen ganska yvigt aviserat ambitioner om ökad kameraövervakning och fler drönare till polisen är det därför dags att börja göra det tråkiga. Sådant få ser men som ger effekt. Här är bedrägerier och välfärdsbrott en stor del.
Enligt polisens nationella bedrägericentrum var 48 procent av de som misstänktes för skjutvapenbrott mellan åren 2018 och 2021 också misstänkta för bedrägeribrott. Myndigheten gör en försiktig bedömning att bedrägerier bara under åren 2020 och 2021 drog in 3,5 miljarder kronor. I dag är vinsterna från bedrägeriverksamhet större än de från droghandel. Då är välfärdsbrotten inte ens medräknade.
Polisen, Skatteverket och Säkerhetspolisen visar tillsammans med andra myndigheter i en gemensam rapport att hälso- och sjukvård är en ny kassako för gängkriminella. I veckan kunde vi läsa rubriker om att kriminella gäng driver vårdcentraler. I en annan rapport visar Brottsförebyggande rådet på stora brister hos kommuner och regioner att upptäcka välfärdsbrott. Undermåliga kontrollsystem gör att skattepengar finansierar gängkriminalitet.
Lågt hängande frukter i kampen mot gängen är alltså lågmält kameralt arbete, informationsdelning mellan myndigheter, kommuner och regioner, nationella register och bättre kontroll på vad pengarna går till. Det är dags att regeringen gör tråkiga saker också.
#Ledare #Kampen #mot #gängen #är #mer #än #bara #kameror, | Latest Breaking News
